Gittan gömmer bort sej av Pija Lindenbaum.
Ålder:3-6
Betyg: 4
Förlag: Rabén&Sjögren
ISBN: 9789129677171
Köp den tex på Bokus eller Adlibris
Gittan går hem till Hjördis som inte får plats på Gittans dagis och därför får en stor tjej passa henne, och två småungar. När de skall sova så väcker Hjördis dem och Gittan råkar tappa en av bebisarna i marken så att den börjar skrika jättemycket. Då kommer Puma in och är arg och Gittan känns som is. Då går Gittan och gömmer sig i garderoben. När hon är där träffar hon på några små djur.(Minkar? Uttrar?) Dem får hon kittla på tills hon blir glad igen.
Vad jag vill stjäla från Gittan gömmer bort sig:
1) Berättartonen, som är så tydligt ett barns, inte en vuxen som talar till barn. Exempel:
"Barnflickan heter Puma.... Nu ska Puma sätta på diskmaskinen. Hon kan sånt."
"Hjördis är stark. Hon kan skaka sängen så att ungarn vaknar. Kanske vill de vakna, tänker Gittan."
"Men hon vill bara titta på. Och småungen sitter så bekvämt. Gittan värmer den med sina armar."
2) Den självklara presentationen av hur de där talande djuren dyker upp:
"Nu har hon suttit där..säkert tusen minuter...Och då är hon inte ensam längre. Ibland blir det så.Det är några djur som brukar sitta där och hänga, lite här och där."
3) Bilderna - himla fina allihop. Förresten tror jag det är första gången man ser vuxna i en Gittan bok, både Puma(kanske tonåring) och pappa - Båda lika fina. Speciellt Puma.
Sammanfattning: Ännu en fantastisk Gittanbok, även om det inte är min favorit(bland Gittan-böckerna tvekar jag mellan Vargarna och Älgbrorsorna. Av Pija Lindebaum totalt är min absoluta favorit När Åkes mamma glömde bort och nummer två är Elsie-Marie och småpapporna). Denna är lite annorlunda än de andra, tex kommer djuren in ganska sent i berättelsen, det mesta sker i den vanliga världen. Det allvarliga temat i den realistiska delen av boken får mer plats jämfört hur det varit i de andra böckerna.
Åh, visst är den fin! Fast i "Gittan och fårskallarna" är mamman och pappan med på bild och har några repliker. Fast jag håller med, de har oftast väldigt liten plats i berättelsen.
SvaraRaderaTycker också att Pija Lindenbaum lyckas så fantastiskt bra med berättarrösten, det skapar trovärdighet. Bilderna är också på något vis ur barnperspektiv, med ibland förvrängda proportioner.
Visst, ja, de ligger där vid poolen tex. Jag hade mest bara minne av att man ser deras ben. Typiskt barnperspektiv.
SvaraRaderaLindenbaum är omtyckt här hemma också, av såväl barn som vuxna. En personlig favorit är Siv sover över, som är suggestiv och lite kuslig. Barnen gillar den också, äpplet faller inte långt...
SvaraRaderaTex när de står och äter tårta... Jag blev nästan rädd att någon skulle bli lönnmördad lite senare. :)
SvaraRaderaKlart man får stjäla lite grann.. man behöver ju inte uppfinna hjulet två gånger.
SvaraRaderaNej, det kanske blir knöligt då. :)
SvaraRadera